Kina visar vägen i Coronakrisen – vill vi verkligen ha det så?

0
351

I tider av kris prövas världens regeringar. Den demokratiska fernissan krackelerar lätt när våra politiska makthavare upplever sig förlora kontrollen. Land efter land inför nu något som liknar undantagstillstånd och tillåter integritetskränkande åtgärder för vad de hävdar är ett gott syfte.

– Hur många av alla dessa åtgärder riskerar därefter att bli bestående? Hur kommer attityderna gentemot privacy ha förskjutits efter Corona? Det är i högsta grad två berättigade frågor att idag ställa sig. Ingen i väst vill gå samma väg som Kina idag har valt, säger Fredrik Hammargården, ansvarig för kommersialisering på startup-bolaget Indivd, som har utvecklat en privacy-vänlig alternativ teknik till ansiktsigenkänning.

Coronaviruset har i snabb takt spridit sig över hela världen. För att bekämpa den fruktade smittan har de drabbade länderna tagit till en rad olika integritetskränkande åtgärder.

– Sydkorea håller noga koll på invånarna och med hjälp av ansiktsigenkänning, videoövervakning, GPS-spårning och spårning av kreditkortstransaktioner. Via

sms och webbsajter varnas andra om en smittad person dyker upp på gymmet, i baren, i livsmedelsbutiken eller på hotellet. Appar och webbsajter har gjort det möjligt att se var smittade befinner sig, och därmed undvika dem.

– Hongkong använder sig av så kallad geofencing – en typ av virtuellt staket – för att få folk att stanna i karantän i 14 dagar. Alla som anländer till flygplatsen i Hongkong får dessutom ett armband med en QR-kod, som de ska koppla upp mot appen StayHomeSafe. Väl i hemmet lär appen känna signalerna i ditt hem. Om någon sen går hemifrån skickas ett larm till regeringen. Hongkongbor som bryter mot karantänen riskerar fängelse i sex månader och böter på upp till motsvarande 33 000 kronor.

– Taiwan har länge använt sig av mobildata för att inhämta information om var medborgarna har varit och vilka de har träffat.

– Tyskland, Österrike och Italien kräver att mobiloperatörer lämnar ut platsinformation och data om användare för att kunna övervaka hur karantän och andra restriktioner efterlevs. Avsikten är också med hjälp av mobildata förstå hur corona-viruset spridits genom att kartlägga rörelser bakåt i tiden, vilket kan hjälpa förutse nya smitthärdar.

– Polen kräver att människor i karantän regelbundet ska skicka in selfies till en app, som använder platsdata och ansiktsigenkänning. Missar du att skicka in en selfie inom 20 minuter larmas polisen.

– Frankrike använder sig av drönare och helikoptrar för att se till att folk stannar hemma. Landet vill också i coronakrisens skugga kunna tillåta en begränsad insamling av personliga data.

– Irland överväger att be om människors inloggning på Google.

– Rumänien vill göra det möjligt att GPS-spåra människor.

– Danmark och Norge driver projekt, där teleoperatörerna ska hjälpa myndigheter eller civilsamhället att spåra smittan.

– Även Sverige tillåter numera hemlig dataavläsning som låter polisen hacka och installera virus i misstänkta personers mobiltelefoner. Den svenska Folkhälsomyndigheten diskuterar också möjligheten av att skapa ett övervakande system för att digitalt följa smittspridningen. Det som närmast diskuteras är en officiellt sanktionerad app, som samlar in information från allmänheten. FHM gör just nu en analys kring detta och tror på positiva beslut inom den allra närmaste framtiden. Vilka blir nästa steg?

Kinas sociala kreditsystem

Men längst av alla har nog Kina gått. Landet använder sig, liksom grannen Sydkorea, av ansiktsigenkänning för att hålla koll på sitt folk och för att regimen vill skapa ett, som man uttrycker sig, ”mönstersamhälle”.

Under detta år kommer Kinas sociala kreditsystem vara utbyggt, som innebär att 1,4 miljarder kinesers beteenden kontinuerligt kontrolleras och betygsätts.

– Systemet bygger på massövervakning med hjälp av ansiktsigenkänning. Runt 200 miljoner övervakningskameror finns redan uppmonterade i Kinas städer och när systemet senare i år är fullt utvecklat ska det finnas cirka 625 miljoner kameror. Därför är det viktigt att vi med hjälp av nya privacy-innovationer visar på möjligheten att skapa värde av data och att vi förhindrar att en sådan utveckling sker även i väst, säger Fredrik Hammargården, kommersialiseringsansvarig på Indivd.

Xi Jinpings våta dröm

Efter regionala tester under fem år började Kinas nya sociala kreditsystem byggas upp som en nationell databas år 2014 och ska vara fullt utvecklat i slutet på 2020. Syftet är att ranka medborgarna, så att de med höga poäng får lättare att exempelvis låna pengar, sätta sina barn i bra skolor eller till och med få en framskjuten plats i dejtingsajter, medan de med låga poäng kan få svårt att få bra jobb, köpa flyg- och tågbiljetter och handla på e-handelsplatser.

President Xi Jinping har lanserat sin ”kinesiska dröm” som innebär att landet år 2021 – som markerar hundraårsjubileumet av grundandet av det kinesiska kommunistpartiet – ska ha transformerats till att ha blivit ett ”hyggligt välbärgat samhälle” och att Kina år 2049 – hundra år efter grundandet av folkrepubliken Kina – ska vara ett fullt utvecklat land.

Obligatoriskt för alla

– Att göra kreditvärderingar av personer som vill låna pengar är inget märkligt, det har banker i väst alltid gjort. Och internetjättar som Google, Amazon och Facebook arbetar sedan länge systematiskt med kartläggning av människors köpvanor. Men det kinesiska sociala kreditsystemet går betydligt längre i kartläggningen av sina 1,4 miljarder medborgare, säger Fredrik Hammargården.

Dels ska systemet bli obligatoriskt för alla, dels sätts poäng på alla individer och poängen påverkar sedan individerna mer eller mindre dagligen i hela deras framtida liv.

Det handlar om allt ifrån att köra bil för fort eller gå mot rött vid övergångsställen till att inte betala räkningar i tid, fuska i dataspel eller uppträda olämpligt på sociala medier. Andra saker som kan ge minuspoäng är bland annat att missa en tid hos en läkare eller tandläkare, att missa en jobbintervju eller en restaurangbokning, att spela musik på hög volym eller äta och dricka på bussresor eller i t-banan.

– Systemet bygger på massövervakning med hjälp av ansiktsigenkänning. Runt 200 miljoner övervakningskameror finns redan uppmonterade i Kinas städer och när systemet senare i år är fullt utvecklat ska det finnas cirka 625 miljoner kameror, säger Fredrik Hammargården.

Varje individ får poäng

Kinas snabba utveckling inom artificiell intelligens (AI), exempelvis genom ansiktsigenkänning och stora datamängder, gör det möjligt för myndigheterna att snabbt hålla koll på överträdelser både utomhus, som att gå mot röd gubbe, och inomhus, som till exempel snatterier i affärer eller överdriven shopping.

Även utlänningar som reser in i Kina måste numera gå igenom inte bara fingeravtryckstester utan även ansiktsigenkänning.

Alla kinesiska medborgare startar med 1 000 poäng som sedan ökar eller minskar beroende på hur man sköter sig i både det offentliga och det privata livet. Medborgare med låga poäng kan svartlistas, exempelvis från att köpa fastigheter. Konsekvenserna av en låg kreditpoäng varierar, men oftast verkar det vara resebegränsningar för tillfället.

Miljoner människor har redan drabbats

Den regeringsvänliga tidningen Global Times rapporterade i december 2019 att 13,5 miljoner människor i det sociala kreditsystemet redan hade svartlistats som ”opålitliga”. I juni 2019 hade dessutom 27 miljoner flygbiljetter och sex miljoner biljetter till höghastighetståg förnekats till personer som hade för låga sociala kreditpoäng.

Det finns också speciella regler för olika städer och regioner. Exempelvis kan personer i Shanghai bestraffas med minuspoäng, eller till och med svartlistas, om de inte besöker sina åldrande föräldrar regelbundet.

Kinas regering har lierat sig med åtta privata företag som ska ta fram algoritmer och system för hur den sociala kreditrankingen ska se ut. Företagen tillhör Kinas absoluta topp och inkluderar China Rapid Finance, partner till Tencent som bland annat äger Kinas ledande sociala mediekanal WeChat, och Sesame Credit, som är ett dotterbolag till Ant Financial Services Group inom Alibaba, Kinas dominerande e-handelsföretag.

– I Sverige har vi hittills varit mycket glada över att GDPR förhindrar en liknande utveckling. Det är mot denna bakgrund vi på Indivd har ägnat så mycket kraft och tid åt att finna på alternativa tekniska lösningar. Visst finns det en nytta av att kunna kartlägga exempelvis smittospridning. Men det finns faktiskt alltid mer privacy-vänliga vägar att gå än att kränka människors rätt till integritet och privatliv via felaktig användning av ny teknik och traditionell ansiktsigenkänning, slutar Fredrik Hammargården.

Carl Johard, carl@indivd.com, PR-ansvarig på Indivd AB

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

*

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.